Pennjustis Rehnquist re verwis

My a redyas hedhyw vyttin bos marow William Rehnquist, Pennjustis Breuslys Ughella an Statys Unnys. Nyns yw an nowodhow ma sowdhan -- Rehnquist re beu klav gans kanker dres lies mis, ha dres blydhynow re beu kyhwedhlow (rumors) ev dhe omdenna kyns pell. Rehnquist o aswonnys avel onan an levow an moyha gwithadorek (conservative) y’n Vreuslys, ha didheurek vydh gweles piw a vydh henwys gans Lywydh Bush rag kemmeres y le.

Y’n diwettha dewisyans lywydhel, an Vreuslys Ughella o mater a vern dhe lies raglever amerikanek, rag y leverys an nessa lywydh dhe gavoes lies spas a henwel justisyow nowydh. Hag apert yw lemmyn henna dhe vos gwir: y’n eur ma, yma dew esedh (yn mysk naw) gwag yn lys-lagha ughella agan bro. Yma John Richards -- henwys dhe’n Vreuslys a-gynsow rag lenwel an le gesys gwag gans omdennans Justis Sandra Day O’Connor -- ow kortos afydhyans gans an Senedh. Ny wodhor meur yn y gever, mes y leverir ev dhe vos gwithador ha styryer straght (strict constructionist) an korf-lagha.

Mars yw Roberts degemmerys gans an Senedh (ha nyns eus meur a dhout y’n mater na), ha mars yw gwithador arall henwys yn le Rehnquist, fest possibyl yw an Vreuslys dhe vovya dhe’n tu deghow. Drefenn justisyow dhe soedha dres bywnans, tus an Statys Unnys a wra bywa gans sywyansow an dhiw hanwesigeth (nomination) ma dres lies blydhen. Ha henna a worr own ynnov vy. Mars a an Vreuslys ha bos moy gwithadorek, Amerikanyon -- dres oll benynes hag eseli a vagasow iselrivek (minority) -- a yll kelli nebes a’gan gwiryow kemmyn, gwiryow afydhys gans an Vreuslys Ughella y’n termyn yw passyes, mes enebys gans elvennow moy gwithadorek y’gan bro hag y’gan governans.
 

Ke dhe Nebes Geryow Kernewek